Så var vi då på väg. Efter lite förberedelser i Florida och Ft Lauderdale bar det då äntligen av. Första stopp blev cirka 500 meter fågelvägen från den plats vi legat vid tidigare. Las Olas Marina, ute på en boj. Vi kände att vi var tvungna att lämna kanallivet längs Las Olas Boulevard. Så var vi på väg. Första sträckan blev cirka 500 meter från den plats vi legat vid från början – från kanalen vid Venice Isle, Fort Lauderdale till Las Olas Marina, Fort Lauderdale, där la vi oss ute på en boj. Vi kände att vi var tvungna att lämna kanallivet.
I Fort Lauderdale kom Max och senare Betsy på besök från Sarasota. Max hjälte oss att montera solpaneler och han gav oss en bra genomgång av båten. Det var väldigt kul att träffa dem då de var sex år sedan sist, då i Nassau.
Nästa stopp skulle bli Miami. Det blåste en frisk sydlig vind så vi tänkte att vi skulle prova att gå innervägen. Intracoastal Waterway 1. Det var en väldigt fin tur med massor av broöppningar och skyskrapor. Här stötte vi dock på lite patrull. Vi kollade inte alla broars frigång och den sista fasta bron hade en frigång på 57 fot och vi har en 63 fot hög mast. Trots lågvatten, det faktum att vi befann oss ett stenkast från South Beach och en enorm vilja att få båten under bron fick vi konstatera att vi skulle få möjligheten att återuppleva alla intryck längs ICWW 1. Med andra ord, vi fick vända om och åka så gott som hela vägen tillbaka, cirka 25 nm. Resans första ankring blev i en stad strax söder om Fort Lauderdale som heter Hollywood och allt funkade som det skulle. Nästa dag bar det av tidigt för att tuffa ut genom Port Everglades och ta yttervägen till Miami. Det blev en lätt sträckbog vilket passade alla bra. Det är en häftig känsla att segla in i Miami som är en ganska stor hamn, med alla båtar, höga hus och superstora lastfartyg och färjor samt en kraftig ström i själva inloppet. Det gäller att hålla huvudet kallt.
Väl i Miami gick vi ner till en gammal bekant hamn i Coconut Grove där vi fortsatte en del av förberedelserna (läs båtmeck och bunkring) och inväntade Elin och Johan som till vår lycka förlagt sin semester till Miami och Katta3 aka Tropic Daze. Efter en del byråkrati med utklarering kom vi då äntligen iväg till Bahamas. Siktet var inställt på Bimini, men vinden tilltog och vred emot under natten så vi valde att falla av mot Grand Bahama och West End istället. Det visade sig vara ett klokt val då vi redan klockan 9.00 på morgonen i 15 knops fart surfade in i West End med ett rev i seglet. Hur funkade båten då? Hon rör sig givetvis annorlunda än en enskrovsbåt. Den något högre farten gör henne lite bullrigare och i hög sjö slår vågorna upp mellan skroven vilket Elin uttryckte som explosioner och att hela båten kändes som den skulle brytas isär. Annars väldigt stadig och dubbla roder ger bra grepp. Enkel att reva. Dubbla motorer gör att hon är ganska enkel att manövrera i hamn, men det är många kvadrat att svänga runt med 42X24 fot.
Efter två dagar på Grand Bahama och West End beslöt vi oss för att sätta kurs på Berry Islands som ligger cirka 60 nm i sydostlig riktning. Här blev det två fantastiska stopp med härliga öar att utforska. Johan och Elin excellerade i sjömanskap och matlagning. Sedan var det dags för kurs mot Nassau och Rose Island där Johan och Elin skulle ta flyget till Miami. Nu har vi hängt runt kring Nassau ett tag och funderar på att segla mot Exumas när vinden bjuder. Två födelsedagar har vi också hunnit med. CB 1 år och Alice 10 år.
För fler bilder se http://picasaweb.google.com/fyren7676/Bahamas1
